Rasstandard

Rasstandard Bostonterrier

Rasstandard - Originalstandard 1990-02-28

 

FCI-STANDARD: 1995-02-02; engelska

SKKs STANDARDKOMMITTÉ: I996-01-10

URSPRUNGSLAND/HEMLAND: USA

ANVÄNDNINGSOMRÅDE: Sällskapshund

 

FCI-KLASSIFIKATION:

Grupp 9, sektion I 1

 

BAKGRUND/ÄNDAMÅL:

Bostonterriern är USA:s nationalhund, men rasen har sitt ursprung i England, där man tidigt intresserade sig för hundhetsning. För det ändamålet provade engelsmännen många olika raskorsningar. Den som i början av 1800-talet gjordes mellan bulldog och den numera utdöda old english terrier ansågs lyckad och gav upphov till bostonterrierns anfäder. Även i USA blev hundhetsning populär, särskilt i och omkring staden Boston. År 1865 importerade man en hund, Judge, med ovannämnda bakgrund och han blev grundläggare till rasen bostonterrier. Rasen blev sedan föremål för en lokalt begränsad avel och kom härigenom att konsolidera sin typ, som numera inte visar särskilt stor terrierlikhet. Bostonterriern erkändes som ras av Amerikanska Kennelklubben år 1893.

 

HELHETSINTRYCK:

Bostonterriern skall vara en livlig, synnerligen intelligent, släthårig, kortnäst, kompakt byggd, kortsvansad och välbalanserad hund. Den skall vara antingen brindle, seal eller svart med välplacerade vita tecken. Huvudet skall stå i proportion till hundens storlek och uttrycket skall vittna om påtaglig intelligens. Kroppen skall vara ganska kort och väl samlad. Benen skall vara starka och välvinklade. Svansen skall vara kort. Ingen detalj skall vara så framträdande att den påverkar hundens proportioner negativt. Rasen skall ge intryck av beslutsamhet, styrka, energi och verklig stil. Hållningen skall vara ledig och elegant. God fördelning mellan färgade partier och vita tecken är särskilt kännetecknande för en god rasrepresentant. Vid bedömning av helhetsintrycket skall särskild hänsyn tas till balans, uttryck, färg och teckning jämfört med andra detaljer.

Den enda påtagliga skillnaden mellan könen är att tikens kroppskonstitution är något mer finlemmad än hanhundens.

Den linjesköna kortryggade kroppen hos bostonterriern i kombination med unika raskarakteristiska, som dess kvadratiska huvudform och käkparti och den iögonfallande teckningen, har resulterat i ett litet nätt och charmerande amerikanskt original - bostonterriern.

 

VIKTIGA MÅTTFÖRHÅLLANDEN:

Benlängden skall stå i proportion till kroppslängden för att understryka rasens påfallande kvadratiska utseende. Bostonterriern skall vara stadigt byggd och får inte ge intryck av att vara varken spinkig eller grov. Benstomme och muskler såväl som vikt och kroppsbyggnad skall stå i proportion till varandra.

 

UPPFÖRANDE/KARAKTÄR:

Rasen skall vara vänlig och livfull. Den har ett utmärkt temperament och är mycket intelligent, vilket gör den ojämförbar som sällskapshund.

 

HUVUD:

Skallparti: Skallen skall vara kvadratisk med flat hjässa och vara fri från rynkor. Pannan skall vara brant.

Stop: Stopet skall vara tydligt markerat.

Nostryffel: Nostryffeln skall vara svart och bred med en tydligt markerad linje mellan näsborrarna.

Nosparti: Nospartiet skall vara kort, kvadratiskt, brett och djupt och stå i proportion till skallen. Det skall inte ha några rynkor. Nospartiets längd skall vara kortare än dess bredd och djup, och den skall inte överstiga 1/3 av skallens längd. Nosryggen skall vara parallell med hjässan.

Läppar: Läpparna skall ha gott djup men får inte vara löst hängande. De skall täcka tänderna helt när munnen är stängd.

Käkar/tänder: Underkäken skall vara bred och kvadratisk. Tänderna skall vara korta och regelbundet placerade. Bettet skall vara antingen tångbett eller precis så mycket underbett som behövs för att ge nospartiet ett kvadratiskt utseende.

Kinder: Kinderna skall vara flata.

Ögon: Ögonen skall vara placerade brett isär. De skall varit stora, runda och mörka till färgen. Framifrån sett skall ögonen vara vågrätt placerade och de yttre ögonvrårna ligga i linje med kinderna. Det idealiska bostonterrier-uttrycket skall vara alert, vänligt och påtagligt intelligent. Detta är ett mycket viktigt raskarakteristikum.

Öron: Öronen skall vara små och bäras upprättstående, antingen naturliga eller kuperade för att harmoniera med huvudformen. Öronen skall vara placerade så nära skallens hörn som möjligt.

KUPERING AV ÖRON ÄR FÖRBJUDET I SVERIGE.

 

HALS:

Halslängden skall bidra till hundens balanserade helhetsintryck. Halsen skall vara svagt välvd och bära upp huvudet elegant. Den skall mjukt övergå i skulderpartiet.

 

KROPP:

Rygglinje: Rygglinjen skall vara plan.

Rygg: Ryggen skall vara så kort att den ger kroppen ett kvadratiskt utseende.

Kors: Korset skall slutta svagt mot svansansättningen.

Bröstkorg: Bröstkorgen skall vara djup med god bredd, ha väl välvda revben och bakåt nå till länden. Kroppen skall förefalla kort.

Svans: Svansen skall vara lågt ansatt, kort, tunn och avsmalnande. Den skall vara rak eller skruvad och får inte bäras över rygglinjen. Den önskvärda svanslängden överstiger inte 1/4 av avståndet från ansättningen till haslederna.

 

EXTREMITETER:

FRAMSTÄLL:

De raka frambenen skall vara placerade måttligt brett isär och i lod med övre delen av skulderbladen.

Skulderblad: Skulderbladen skall var snedställda och väl tillbakalagda, för att möjliggöra de rastypiska, stilfulla rörelserna.

Armbåge: Armbågarna skall varken vara inåt– eller utåtvridna.

Mellanhand: Mellanhänderna skall vara korta och starka.

Tassar: Framtassarna skall vara små, runda och kompakta. De får varken vara inåt– eller utåtvridna. Tårna skall ha god välvning och korta klor. Sporrar på frambenen får tas bort.

 

BAKSTÄLL:

Bakbenen skall vara väl ställda.

Lår: Låren skall vara starka och väl musklade.

Knäled: Knälederna skall ha god vinkling.

Underben: Underbenen skall vara parallella.

Has: Haslederna skall vara väl markerade.

Mellanfot: Mellanfoten skall vara kort och varken inåt– eller utåtvriden.

Tassar: Baktassarna skall vara små och kompakta med korta klor.

 

RÖRELSER:

Bostonterrierns rörelser skall vara stabila, målmedvetna och på en rak linje. Fram– och bakbenen skall föras på samma linjer med perfekt rytmiska steg, där varje steg vittnar om elegans och styrka.

 

PÄLS:

Pälsstruktur: Pälsen skall vara kort, åtliggande, glänsande och av fin struktur.

Färg: Färgen skall vara brindle, seal eller svart med vita tecken. Brindle skall premieras framför andra godkända färger endast om alla andra kvaliteter är likvärdiga. (Definition på seal: Seal förefaller svart men har en röd skiftning som är synlig i sol- eller starkt ljus).

Obligatoriska tecken: Vitt band över nospartiet, vit bläs mellan ögonen och vitt förbröst.

Önskvärda tecken: Vitt band över nospartiet, jämn vit bläs mellan ögonen som fortsätter över hjässan, vit halskrage, vitt förbröst, vitt på delar av eller hela frambenen samt vitt på bakbenen nedanför hasleden. Notera att en typisk rasrepresentant inte skall nedvärderas för avsaknad av tecken som anges under denna rubrik. En hund med för rikliga vita tecken på huvudet och kroppen måste i övrigt ha sådana kvaliteter att dessa uppväger överteckningen.

 

STORLEK/VIKT:

Vikt: Vikt inte överstigande 11 kg.

I hemlandet delas rasen in i följande viktklasser:

Under 15 pounds (6,8 kg);

15–20 pounds (6,8–9 kg);

20 pounds men inte överstigande 25 pounds (9 men inte överstigande 11 kg).

 

FEL:

Varje avvikelse från standarden är fel och skall bedömas i förhållande till graden av avvikelse.

Grovt eller klumpigt helhetsintryck

För mycket vitt eller synliga blinkhinnor i ögonen

Knipta eller vida näsborrar

Oproportionerligt stora öron i förhållande till huvudet

Högt buren svans

Klen benstomme

Lösa tassar

Otillräckligt vinklade knäleder

Rullande, paddlande eller nystande rörelser

Hackney-rörelser

 

ALLVARLIGA FEL:

Sned underkäke

Synlig tunga eller synliga tänder när munnen är stängd

Välvd rygglinje

Svankrygg

Flata sidor på bröstkorgen

Korsande rörelser fram eller bak

 

DISKVALIFICERANDE FEL:

Blå ögon eller spår av blått i ögonen

Köttfärgad nos

Kuperad svans

Helsvart, helt brindle eller helt seal, dvs. avsaknad av obligatoriska vita tecken

Grå eller leverbrun färg

 

TESTIKLAR:

Hos hanhundar måste båda testiklarna vara fullt utvecklade och normalt belägna i pungen.

 

FCI nr 140

 

Copyright © Kennel Ronelkas